Så förändras (inte) islam

Leif Stenberg, professor och dekan vid Institute for the Study of Muslim Civilisations vid Aga Khan University i London, har fått publicerat ett alster i Kvartal 29 juni 2020 rubricerat Så förändras islam. Stenberg påstår där bland annat att det generellt skulle finnas ”ett ökande avståndstagande från politisk islam” bland världens muslimer. Det slår han fast efter att ha intervjuat en enda person! Han påstår också att antalet öppet ateistiska muslimer växer i muslimska länder vilket är en orimlighet då detta utan undantag skulle försätta dem i livsfara. Jag har sällan läst så mycket dravel och ren islampropaganda i en och samma text. Stenberg påstår också att det skulle finnas många typer av islam och att generaliseringar inte skulle vara relevanta. Nähä. Det finns sunnimuslimer (85%) och det finns shiamuslimer (15%) plus ett antal småsekter som till exempel sufier och alawiter.

Striden mellan förnuft och inskränkthet inom islam tog slut med Al-Ghazali på 1100-talet då islam avvisade grekisk filosofi slöt sig för all yttre påverkan. Det katastrofala resultatet av detta hjärnsläpp har vi tvingats leva med sedan dess.

Jag tog kontakt med Stenberg som villigt gav sig in i en känslobaserad, mästrande mejlväxling där han hela tiden upprepade att jag inte begrep mig på ämnet, att jag inte förstod mig på hans eminenta formuleringar och att han minsann var doktor i islamologi.

Alster som Stenbergs essä borde åtföljas av en varningstext då den i princip är ren islamistpropaganda, en skröna och en partsinlaga som inte bör få stå oemotsagd.

Jag ser varje dag i Södercity i Helsingborg vart islam är på väg (med stormsteg) i Sverige och det är inte åt det sekulära hållet utan snarare åt det radikala och allt mer exkluderande. Muslimer, särskilt kvinnorna, visar allt tydligare att de tycker sig vara bättre och ”renare” än alla oss andra vilket manifesterar sig bland annat i att, för varje dag som går, allt fler av dem bär hijab när de rör sig på stadens gator och torg.

Lämna en kommentar