Dead Aid, eller den vite mannens skuld till Afrika

Den typ av bistånd som västvärlden har praktiserat i Afrika sedan 1950-talet (bistånd som bygger på samma modell som Marshallplanen) har starkt bidragit till att många afrikanska länder, särskilt länderna söder om Sahara, har fastnat i fattigdom, korruption och stagnation, och har tvingats att gå igenom en ändlös rad av inbördeskrig och fått stå ut med otaliga allsmäktiga, galna och giriga despoter.

Den enda ”goda” som detta stöd har medfört för afrikanerna är att fler människor överlever nuförtiden, men det är bara på grund av västerländsk medicin och teknik som afrikanerna har fått ”gratis” av européerna, men som vi själva (mestadels vita män) har offrat otaliga timmar och enorma summor pengar och andra resurser på i århundraden för att kunna ta fram. Vi har övervunnit otaliga hinder på vägen men vi har fortsatt oförtrutet även då våra egna liv hotades.

Dessutom kan många afrikaner nu skrapa ihop tillräckliga resurser för att de skall kunna lämna sina ”shithole countries” för gott, något som definitivt inte gynnar oss européer. Västvärlden häller först obegränsade mängder av destruktivt monetärt bistånd över Afrika i hopp om att mottagarländerna någon dag skall kunna ta hand om sig själva och sluta att kräva att resten av världen skall plocka upp deras nota hela tiden. Men i stället för att få ett ”tack för hjälpen” tvingas vi nu försörja även dem som lyckas ta sig in i Europa på plats och tvingas leva med de många negativa effekterna av deras ofta islamiska klankulturer med en hög grad av våld, brottslighet och arbetslöshet. Och som om det inte vore nog så vägrar de också att anpassa sig till det västerländska samhällets seder och bruk och uppmuntras till och med till att göra på det viset av företrädare för vårt sönderfeminiserade och gränslösa Västeuropa.

Afrikas utveckling jämfört med Asiens är som skillnaden mellan dag och natt och en viktig del av förklaringen till denna stora skillnad ligger i hur biståndsarbetet har bedrivits i Afrika, men kulturella och genetiska förklaringar väger naturligtvis ännu tyngre. Lästips: ”Dead Aid” av Dambisa Moyo.

Lämna en kommentar