Angående påstådda hinder för utvisning av islamister från Sverige

Nyligen släpptes sex radikala imamer efter att ha varit frihetsberövade på den svenska säkerhetspolisens order på grund av att de anses utgöra ett reellt och permanent hot mot Sveriges nationella säkerhet. Anledningen till att de släpptes uppges vara att de inte kan utvisas till sina hemländer för att de där skulle kunna råka illa ut och att detta har stöd i FN:s flyktingkonvention.

Det är riktigt att FN:s flyktingkonvention i artikel 33 paragraf 1 stipulerar att utvisning inte får utföras “om individens liv eller frihet hotas” men samtidigt stipulerar paragraf 2 i samma artikel att individer som anses vara ett hot mot nationens säkerhet eller som har begått annan grov brottslighet inte har rätt att anföra de skäl som listas i paragraf 1!

Därför är det en skamlös lögn att säga att det under inga omständigheter bör vara möjligt att utvisa extremister trots att personen ”kan bli illa behandlad” i de länder som de utvisas.

FN: s flyktingkonvention, artikel 33

  1. Fördragsslutande stat må icke, på vilket
    sätt det vara må, utvisa eller avvisa flykting till gränsen mot område varest hans liv eller frihet skulle hotas på grund av hans ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning.
    Denna bestämmelse må likväl icke åberopas av flykting, vilken det föreligger skälig anledning att betrakta som en fara för det lands säkerhet i vilket han uppehåller sig eller vilken, med hänsyn till att
    han genom lagakraftägande dom har dömts för synnerligen grovt brott, utgör en samhällsfara i sagda land.

Det är antagligen denna paragraf (2) som Danmark med framgång använder för att utvisa “sina” extremister från danskt territorium och ingen annan än the usual suspects har klagat hittills. Det svenska justitiedepatementet, migrationsverket, rättsväsendet, journalisterna och riksdagspolitikerna väljer dock att inte se paragraf 2 då den strider mot ”den humanitära stormaktens” heliga “värdegrund” och alltså inte passar in i bilden av Sverige som ett humanitärt och oändligt tolerant paradis och idealsamhälle.

Lämna en kommentar